Finanskrisen förklarad

published Oct 06, 2008 09:35   by admin ( last modified Oct 06, 2008 09:35 )

Nu tror jag att jag fått grepp om finanskrisen, så här kommer en förklaring till vad som har hänt. Ha gärna synpunkter! Jag skriver banker i texten nedan,men med det menar jag alla typer av finansinstitut och liknande aktörer.

Banker är till för att hantera risk

Banker är till för att hantera risk. Det är deras affärsidé. Man får pengar av dem för att göra något som man inte säkert lyckas med, och bankerna tar då en avgift, så att om man misslyckas betala tillbaka, så kan de tillsammans med de avgifter som de tagit från sina andra kunder, kompensera för att man  aldrig betalade tillbaka.

För att hantera risk så tar de en avgift, t ex ränta. Om man vill köpa ett hus så kan man jobba ihop pengarna och köpa det kontant, men istället så är folk otåliga och vill inte jobba ihop säg två miljoner, utan säger till banken att de kommer att ha 2 miljoner "i framtiden" och banken går då in med ett bolån.

Om man sedan i framtiden inte kan betala banken de två miljonerna, så kan banken sälja huset och försöka få ut pengarna man är skyldig. Dessutom har man betalat ränta och så länge de flesta de lånat till kan betala, så kan den täcka förlusten för banken.

Inom affärsvärlden är man också intresserad av att få pengar att använda innan man själv har jobbat ihop dem. Det kan användas för att finansiera övertagande av företag och nyinvesteringar t ex. Man är så säker på att det kommer att gå bra att banken går in och "förskottsbetalar" de pengar man är ganska säker på att man kommer att kunna betala igen. Återigen så är det räntan som används för att sprida risken för banken.

Eftersom vi lever i en dynamisk ekonomi där olika saker kan variera ganska kraftigt i pris, så vill många företag och privatpersoner försäkra sig om att deras sparande och deras åtaganden inte varierar för mycket i värde jämfört med andra saker som har ett värde i ekonomin: Om man t ex har satt allt sitt sparande i ett ton koppar som man har i källaren, så är det synd om värdet på det tonnet jämfört med annat dyker till en tiondel. På samma sätt kan ett företag i Europa som handlar mycket med USA bli nervöst om dollarn sjunker, då de inte kan betala sina anställdas löner i Euro, utan att gå i kånken.

 

För att försöka ge en så trygg resa genom dessa prisändringar som alltid inträffar, har banker gjort något som kallas instrument. Istället för att ha ett ton koppar i källaren så kanske man har en korg av olika metaller, priset på mjölk osv för att försöka gardera och täcka upp. Man kan ju inte ha mjölk i källaren då den skulle bli sur och gammal ganska fort. Istället har man ett kontrakt där någon lovat att köpa eller sälja mjölk för ett visst pris, och då får de kontraktet ett värde som varierar med priset på mjölk. 

Ett instrument är lite som termostaten man har i duschen, eller i värmeelementen hemma. Oberoende av hur varmt vattnet är in till den, och i värmeelementens fall hur kallt det är ute, så vill man ha samma mysiga jämna värme.

Alla som har bott på något sämre hotell vet väl hur det känns att duscha när blandaren byter temperatur hela tiden. Ett bra instrument från en bank eller annat institut ska liksom ge en stabilitet (en skön lagom värme) hela tiden.

Det är ingenjörer som har gjort de termostater som sitter i duschblandare och värmeelement. Duschblandare och värmeelement är exempel på enkla styr- och reglersystem. Det är en hel vetenskap om hur man utformar dessa för mer komplexa grejor där man vill hålla saker stabilt, t ex för att tillverka pappersmassa eller få en JAS 39 Gripen att flyga rakt. Ju mer komplext ett styr- och reglersystem är, desto svårare är det att kolla om det verkligen fungerar som det ska. JAS-planet som störtade i Stockholm och det Airbusflygplan som flög in i en bergvägg är exempel på system som inte fungerade; de klarade inte av att hålla planet stabilt.

 

Ok, bankerna har instrument som fungerar som en slags termostater. Men det är inga ingenjörer som har gjort dem, utan ekonomer. Instrument består av ett antal kontrakt, där olika finansaktörer har förbundit sig att täcka skiftningar i priser. Det kan finnas en lång kedja av kontrakt som utgör ett instrument. Varje kontrakt är en text som där en aktör förbinder sig att betala under vissa förutsättningar. I slutändan vill man ha stabilitet.

 

För att avgöra om ett instrument är bra, så finns det speciella företag som utvärderar dem och anger hur stabila de är och hur mycket mysig värme (avkastning) de kan ge. Ett sådant företag heter Moody's. Moody's ger ut omdömen om instrument, där AAA är det bästa. Ett instrument som får detta omdöme anses då vara stabilt och bra.

Så tjänar banker pengar

Banker tjänar pengar på två saker:

  • Avgifter
  • Gott omdöme

En bank tar en avgift så fort en transaktion går igenom banken, och de tar också ränta (avgift) på att låna ut pengar till projekt (som t ex husköp) som de tror på. Ju sämre omdöme banken har, desto mer lån går i putten. Banker har alltså två källor till att få in pengar: Att mycket pengar flödar genom banken och ger avgifter, och att de lån de lånar ut går till projekt som lyckas.

Det kan finnas ett system av bonusar i banken, där anställda tjänar väldigt mycket pengar på att hjulen snurrar. Pengarna går då ur banken och in i anställdas fickor.

Hur bubblan startade

Vad som hänt nu är att banker gett bolån till folk i USA som inte kan betala tillbaka dem, och husen som ställts som säkerhet har inte värde nog att täcka lånen. Dessa lån kallas "subprime loans", vilket betyder "inte så prima lån".

Hur blev det så här? Jo, de banker som beviljade dessa bolån visste nog att de tog en alldeles för stor risk att ge pengar till folk som inte skulle kunna betala tillbaka. Men då kom någon på i en bank (och i USA:s regering)  att man skulle göra ett instrument av dem. På så sätt kunde de banker som gav dessa riskabla lån återförsäkra sig bakåt och låta någon annan ta risken. Man valde att gruppera de dåliga lånen i tre grupper:

  • Riktigt dåliga lån
  • Värre lån
  • Usla lån

Tyvärr så gav man dem inte de här namnen. För den "bästa" gruppen lån (som jag kallade "riktigt dåliga" ovan) ställde man ut garantier att de som köpte ett instrument baserat på dessa lån skulle få sina pengar tillbaka först av de som var långivare.

Man paketerade ihop dem till instrument (genom en serie kontrakt) som kallas Mortgage Backed Securities (MBS), och nu kommer det intressanta: Man lyckades få dem bedömda som AAA. Dvs de som har som arbete att värdera instrument gjorde en felbedömning.

Nånstans i bakhuvudet så visste de nog också att om alla lånen skulle fallera, skulle nog staten kunna gå in och rädda lånen. Det blir politiskt väldigt svårt att se folk bli fattiga och utan hem. På så sätt behöver banken inte längre ha gott omdöme, utan kan koncentrera sig på att raka in avgifterna.

 

Hur bubblan utvecklades

Som jag skrev ovan så gör banker pengar på transaktioner, t ex försäljning av instrument (dvs de tar en avgift för att sätta ihop och förmedla ett instrument som kunden vill ha).

En ekonomi har en viss storlek, som bestäms av värdet på allt som ingår i den. Nu har man plötsligt introducerat subprime loans i ekonomin, och påstår, med stöd av en AAA-bedömning, att dessa är värda många miljarder. Då har ekonomin plötsligt växt. Hus och personer som tidigare representerade ett litet ekonomiskt värde har plötsligt fått ett stort värde.

Pengar från den sunda delen av ekonomin börjar nu strömma över till att interagera med dessa nya miljarder som magiskt har dykt upp i ekonomin. Och pengarna strömmar genom bankerna, som på sätt kan ta avgifter. Ekonomin har växt därför att man gjort en felaktig bedömning av vad hus och lån är värda. Man har gjort en felaktig AAA-rating.

Hur bubblan spred sig

När banker sätter ihop ett instrument så ser de till att återförsäkra sig med andra instrument. Banker ägnar sig inte gärna åt spekulationer, istället kan de göra pengar på en bråkdel av en procent, t ex 0,40% om de handlar med stabila aktörer. Det kallas inte återförsäkring utan hedging. Det kan var svårt att veta hur mycket man ska hedga, men om alla hedgar i en lång kedja så har man kommit i den konstiga sitsen att alla bedömer världen på samma sätt. Dvs bankerna anser att de bedömt en risk rätt när de tycker som alla andra. Varje risk är återförsäkrad hos andra aktörer. Det behöver inte vara ett problem, men det innebär att en felbedömning får återverkning genom hela systemet.


Det blir lite grann som om duschtemostaten var hopkopplad med värme-elementen och med JAS-planet, osv.

 

Hur bubblan sprack

Till slut upptäcks det ju att de dåliga bolånen inte går att få betalda, och att husen inte är värda så mycket. Då försvinner en massa miljarder ur ekonomin. En massa företag, banker och privatpersoner har då plötsligt mycket mindre pengar än vad de trodde, och de instrument som de de använt för att nå stabilitet är mycket mindre värda. Eftersom så mycket är återförsäkrat (hedgat), så får det återverkningar genom systemet.

Systemet klarar  inte det, då en massa förväntningar måste skrivas ned samtidigt. Systemet med instrument är baserat på kontrakt, och de är text som är juridiskt bindande, vilket förmodligen gör de mindre följsamma. Det verkar också som om man har problem med att följa vem som skrivit på vad för vilket instrument.

Detta gör att bankerna inte litar på varandra längre. Även banker som inte hade några instrument baserade på subprime loans blir misstänkta för att ha det. Det saknas transparens mellan bankerna där de öppet visar sina kort och det saknas följsamma mekanismer för att propagera (skicka vidare) de justeringar som krävs. Det påminner lite grann om när ett litet elfel i nordöstra USA tog ner strömmen för hela nordöstra USA.

Man skulle kunna säga att man byggt finansmarknaden för mycket på avtal och hård logik och hård logik är välkänt för att krascha när några antaganden är fel. Titta bara på hur ofta datorer som är uppbyggda av hård logik kraschar. Det finns en bok som heter The Black Swan som handlar just om vad som händer när finansmarknaderna har fel och något extremt och helt oväntat ("En svart svan") inträffar. Boken är rekommenderad läsning. I denna bubbla så är dock händelserna egentligen inte så extrema, utan handlar mer om att man byggt system som inte klarar tämligen normala händelser.

Vad som gör folk förbannade

Det som gör folk förbannade är att en del inom finansvärlden tjänat pengar på denna bubbla, och sedan inte behöver ta smällen. Man har förmedlat och sålt dessa instrument som vilat på felaktiga antaganden, men sedan så går staten och garanterar värdet på en del av de saker som inte hade något värde.

 

En fara är att folks förtroende för finanssystemet får en törn. Just nu när detta skrivs så har börsen gått ner kraftigt:

 

Stockholmsbörsen föll kraftigt när handeln inleddes på måndagsmorgonen i spåren av kursrasen på Asienbörserna. Klockan 9.10 hade OMXS-indexet rasat med 4,4 procent till 237,0. På de övriga Europabörserna var kursutvecklingen likartad.



Läs mer: Brant nedåt i Stockholm | Näringslivsnyheter | SvD

 

Nu försöker man lugna folk genom att statligt garantera deras insatta pengar. På Irland och i Tyskland har man obegränsad insättningsgaranti och i Sverige har man just dubblat den upp till en halv miljon:

 

 

Höjningen införs med omedelbar verkan och dessutom utvidgas vilka konton som faller under garantin. Nytt är även att konton med bundet sparande täcks av insättningsgarantin.


Läs mer: Regeringen: Höjd insättningsgaranti

 

 

Syftet med åtgärden är att värna tryggheten för spararna och säkra att de har fortsatt förtroende för det finansiella systemet. Den utvidgade garantin träder i kraft redan i dag, enligt regeringen.



Läs mer: Insättningsgarantin fördubblas | Näringslivsnyheter | SvD

 

...men förmodligen och förhoppningsvis svänger allt tillbaka till det normala i sinom tid.